LL-L "Traditions" 2006.04.16 (05) [D/E/Finnish/German/Swedish]
Lowlands-L
lowlands-l at lowlands-l.net
Sun Apr 16 22:10:54 UTC 2006
======================================================================
L O W L A N D S - L * ISSN 189-5582 * LCSN 96-4226
http://www.lowlands-l.net * lowlands-l at lowlands-l.net
Rules & Guidelines: http://www.lowlands-l.net/index.php?page=rules
Posting: lowlands-l at listserv.linguistlist.org or lowlands-l at lowlands-l.net
Commands ("signoff lowlands-l" etc.): listserv at listserv.net
Server Manual: http://www.lsoft.com/manuals/1.8c/userindex.html
Archives: http://listserv.linguistlist.org/archives/lowlands-l.html
Encoding: Unicode (UTF-8) [Please switch your view mode to it.]
=======================================================================
You have received this because you have been subscribed upon request.
To unsubscribe, please send the command "signoff lowlands-l" as message
text from the same account to listserv at listserv.linguistlist.org or
sign off at http://linguistlist.org/subscribing/sub-lowlands-l.html.
=======================================================================
A=Afrikaans Ap=Appalachian B=Brabantish D=Dutch E=English F=Frisian
L=Limburgish LS=Lowlands Saxon (Low German) N=Northumbrian
S=Scots Sh=Shetlandic V=(West) Flemish Z=Zeelandic (Zeeuws)
=======================================================================
L O W L A N D S - L * 16 April 2006 * Volume 05
=======================================================================
From: Henry Pijffers <henry.pijffers at saxnot.com>
Subject: LL-L "Traditions" 2006.04.16 (03) [E]
Gabrielle wrote:
>
> It's Easter Sunday, and for the first time in almost 30 years, I can see
> an Easter fire burning... a huge bonfire built on the top of a hill -
> each village has its own. We can see ours from my daughter's bedroom,
> which is a good thing because I wouldn't be able to walk up the hill yet
> following my surgery, but my husband and my youngest daughter have gone
> to watch, it's the first time for both. This is an ancient Northern
> German tradition, possibly restricted to Lower Saxony, I'm not sure
> about that.
>
They're lighted everywhere across Twente too, so it's not restricted to
just Lower Saxony.
regards,
Henry
----------
From: R. F. Hahn <sassisch at yahoo.com>
Subject: Traditions
Thanks for drawing our attention to the Easter tradition in your area,
Gabriele, and I trust your health keeps improving.
Having grown up in a big city, I have never witnessed such Easter fires
(which apparently are very large), though I have heard of them, also of the
winter fires (_biikebrennen_, February 21) in Northern Friesland, and the
former Chrismas fires that infused our Christmas traditions.
The spread of this Easter tradition interests me, and our Henry's input
above seems to show that it is indeed more widespread. So I've been poking
around during my lunch break.
Apparently, this tradition is preserved within a geographical area from
Denmark in the north to Austria in the south, from the Eastern Netherlands
in the west to just east of the Harz Mountains in the east. As special
areas are named the area around the Harz Mountains (i.e., your stomping
ground, _Ostermeiler_), the Lower Elbe region along the river (ah! so near
Hamburg), Westphalia and Twente. I am not sure if this is restricted to
Germanic traditions, because there seems to be a cluster of such traditions
in the formerly Slavonic-speaking Wendland (the largest being in Gohlau).
Furthermore, a Finnish source reports that it exists also in parts of
Finland (_pääsiäiskokko_, _påskbrasa_), especially in Finnish-, Karelian-
and Swedish-speaking Ostrobothnia (Pohjanmaa/Österbotten), as well as in
parts of Sweden (_påskbrasa_).
This seems to go back to a pre-Christian tradition which, as was usual, the
Roman Catholic church integrated into its tradition and whose meaning was
reinterpreted accordingly. Archeological finds of large fire pits
geographically roughly coincide with the today's spread. They have been
assumed to be sites of large-scale sacrificial ceremonies that also seem to
have served as beacons, since in many areas they are arrange in lines or
other patterns across the landscape. Tight clusters have been found on the
Danish island of Funen (_Fyn_, on which, incidentally, also Slavonic remains
and place names have been found). Similar sites have been unearthed in
Northern Switzerland as well. In the Netherlands, these _paasvuur_
traditions seem to predominate in the Saxon areas, but the island of Texel
used to have spring fires (_meierblissen_), too, just not on Easter.
Furthermore, some places in Northern Brabant have similar traditions.
Below please find relevant excerpts.
Regards, and all the best!
Reinhard/Ron
***
[http://de.wikipedia.org/wiki/Osterfeuer]
Die 1906 erstmalig erkannten Plätze sind ein Phänomen der jüngeren Bronze-
und der Eisenzeit. Sie besitzen gemeinsame, ihre Lage betreffende Attribute:
exponierte Lage im Gelände, auf Höhenzügen oder Kuppen, Nähe zum Wasser,
jedoch nicht zu Wohnplätzen. Die nordischen Brandopferplätze bestehen aus
der Ballung muldenförmiger Erdgruben mit Holzkohleanreicherung und
gebrannten Steinen an der Peripherie. Auf der Mehrzahl der Plätze sind die
Gruben regellos verteilt. Auf den übrigen sind sie zu Reihen geordnet. Die
größte Ansammlung liegt in Dänemark, bei Rønnige Søgard auf Fünen, wo über
300 von vermutlich 500 Feuerstellen ausgegraben wurden. Auch die im Jahre
2002 in Reinach in der Schweiz gefundene Brandgruben könnte auf eine
derartige Tradition deuten.
.....
Der Brauch stammt aus alten Zeiten und diente dazu, den Winter zu
vertreiben, zu verbrennen. Man glaubte vermutlich, dass der Schein des
Feuers eine reinigende Wirkung hätte und die keimende Saat vor bösen
Geistern schütze und so galten sie auch als Kult zur Sicherung der
Fruchtbarkeit, des Wachstums und der Ernte, wobei die Asche auf die Felder
verteilt wurde. Später wurde dieser Brauch von den Christen übernommen.
[http://nl.wikipedia.org/wiki/Paasvuur]
De noordgrens van het gebied waarin dit volksgebruik plaats vindt loopt door
Denemarken en de zuidgrens door Zwitserland en Oostenrijk. Het oosten van
Nederland is de westgrens en de oostgrens loopt oostelijk van de Harz.
In Nederland zijn de meeste vuren in Drenthe, Groningen, Overijssel en
Gelderland. Maar ook in Friesland (met name in de Stellingwerven) en in
Noord-Brabant komen paasvuren voor.
Het bekendste zijn de Twentse vuren gezien de grote dichtheid van vuren
(geringe afstand van vuur tot vuur).
Het betreft hier een oud gebruik waarvan verondersteld wordt dat het een
voorchristelijke oorsprong heeft. In de 17e eeuw werden er vanuit de
protestantse kerk pogingen gedaan om deze traditie te beëindigen. Aan het
eind van de 20e eeuw kwam het paasvuur onder druk te staan door strenge
milieuvoorschriften. In de meest plaatsen resulteerde dit in gemeentelijke
bepalingen die onder andere voorschrijven dat alleen snoeihout op de
paasvuurbult gelegd mag worden.
[http://fi.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4%C3%A4si%C3%A4iskokko]
Pääsiäiskokko on pääsiäisenä, yleensä pääsiäislauantaina tai
lauantain-sunnuntain vastaisena yönä poltettava rovio, jonka tausta on
pakanallinen. Tapa esiintyy Suomessa lähinnä Pohjanmaalla. Aiemmin
uskottiin, että juuri tuona päivänä, jolloin Jeesus oli kuolleena, Jumalan
suojeleva vaikutus oli pienimmillään, ja kokkoja poltettiin noitien ja
pahojen henkien karkottamiseksi. Pääsiäiskokolla on erityisen suuri rooli
Saksassa, ja niitä poltetaan myös muun muassa Hollannissa, Tanskassa ja
osissa Ruotsia, joissa kokkoon liittyvät myös "pahoja henkiä" karkoittavat
ilotulitteet.
[http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skbrasa]
Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr. Påskbrasor tänds på många ställen
under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten och i Finland. Om man
frågar varför man tänder brasor och även skickar upp fyrverkerier, svarar
troligtvis de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de
flyger till Blåkulla under påsknatten.
Vad som däremot är säkert är att man på flera av öarna i Göteborgs skärgård
traditionellt tävlar om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla
julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från
varandra.
Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år. Detta kan möjligen ha
samband med införandet av sommartiden år 1980. Påskaftonen inträffar ofta
när sommartid råder, och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt
mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan
vara miljöaspekten.
==============================END===================================
* Please submit postings to lowlands-l at listserv.linguistlist.org.
* Postings will be displayed unedited in digest form.
* Please display only the relevant parts of quotes in your replies.
* Commands for automated functions (including "signoff lowlands-l") are
to be sent to listserv at listserv.linguistlist.org or at
http://linguistlist.org/subscribing/sub-lowlands-l.html.
======================================================================
More information about the LOWLANDS-L
mailing list