LL-L "Traditions" 2006.04.16 (05) [D/E/Finnish/German/Swedish]

Lowlands-L lowlands-l at lowlands-l.net
Sun Apr 16 22:10:54 UTC 2006


======================================================================
L O W L A N D S - L * ISSN 189-5582 * LCSN 96-4226
http://www.lowlands-l.net * lowlands-l at lowlands-l.net
Rules & Guidelines: http://www.lowlands-l.net/index.php?page=rules
Posting: lowlands-l at listserv.linguistlist.org or lowlands-l at lowlands-l.net
Commands ("signoff lowlands-l" etc.): listserv at listserv.net
Server Manual: http://www.lsoft.com/manuals/1.8c/userindex.html
Archives: http://listserv.linguistlist.org/archives/lowlands-l.html
Encoding: Unicode (UTF-8) [Please switch your view mode to it.]
=======================================================================
You have received this because you have been subscribed upon request.
To unsubscribe, please send the command "signoff lowlands-l" as message
text from the same account to listserv at listserv.linguistlist.org or
sign off at http://linguistlist.org/subscribing/sub-lowlands-l.html.
=======================================================================
A=Afrikaans Ap=Appalachian B=Brabantish D=Dutch E=English F=Frisian
L=Limburgish LS=Lowlands Saxon (Low German) N=Northumbrian
S=Scots Sh=Shetlandic V=(West) Flemish Z=Zeelandic (Zeeuws)
=======================================================================

   L O W L A N D S - L * 16 April 2006 * Volume 05
=======================================================================

From: Henry Pijffers <henry.pijffers at saxnot.com>
Subject: LL-L "Traditions" 2006.04.16 (03) [E]

Gabrielle wrote:
>
> It's Easter Sunday, and for the first time in almost 30 years, I can see
> an Easter fire burning... a huge bonfire built on the top of a hill -
> each village has its own. We can see ours from my daughter's bedroom,
> which is a good thing because I wouldn't be able to walk up the hill yet
> following my surgery, but my husband and my youngest daughter have gone
> to watch, it's the first time for both. This is an ancient Northern
> German tradition, possibly restricted to Lower Saxony, I'm not sure
> about that.
>
They're lighted everywhere across Twente too, so it's not restricted to
just Lower Saxony.

regards,
Henry

----------

From: R. F. Hahn <sassisch at yahoo.com>
Subject: Traditions

Thanks for drawing our attention to the Easter tradition in your area, 
Gabriele, and I trust your health keeps improving.

Having grown up in a big city, I have never witnessed such Easter fires 
(which apparently are very large), though I have heard of them, also of the 
winter fires (_biikebrennen_, February 21) in Northern Friesland, and the 
former Chrismas fires that infused our Christmas traditions.

The spread of this Easter tradition interests me, and our Henry's input 
above seems to show that it is indeed more widespread.  So I've been poking 
around during my lunch break.

Apparently, this tradition is preserved within a geographical area from 
Denmark in the north to Austria in the south, from the Eastern Netherlands 
in the west to just east of the Harz Mountains in the east.  As special 
areas are named the area around the Harz Mountains (i.e., your stomping 
ground, _Ostermeiler_), the Lower Elbe region along the river (ah! so near 
Hamburg), Westphalia and Twente.  I am not sure if this is restricted to 
Germanic traditions, because there seems to be a cluster of such traditions 
in the formerly Slavonic-speaking Wendland (the largest being in Gohlau). 
Furthermore, a Finnish source reports that it exists also in parts of 
Finland (_pääsiäiskokko_, _påskbrasa_), especially in Finnish-, Karelian- 
and Swedish-speaking Ostrobothnia (Pohjanmaa/Österbotten), as well as in 
parts of Sweden (_påskbrasa_).

This seems to go back to a pre-Christian tradition which, as was usual, the 
Roman Catholic church integrated into its tradition and whose meaning was 
reinterpreted accordingly.  Archeological finds of large fire pits 
geographically roughly coincide with the today's spread.  They have been 
assumed to be sites of large-scale sacrificial ceremonies that also seem to 
have served as beacons, since in many areas they are arrange in lines or 
other patterns across the landscape. Tight clusters have been found on the 
Danish island of Funen (_Fyn_, on which, incidentally, also Slavonic remains 
and place names have been found).  Similar sites have been unearthed in 
Northern Switzerland as well.  In the Netherlands, these _paasvuur_ 
traditions seem to predominate in the Saxon areas, but the island of Texel 
used to have spring fires (_meierblissen_), too, just not on Easter. 
Furthermore, some places in Northern Brabant have similar traditions.

Below please find relevant excerpts.

Regards, and all the best!
Reinhard/Ron

***
[http://de.wikipedia.org/wiki/Osterfeuer]
Die 1906 erstmalig erkannten Plätze sind ein Phänomen der jüngeren Bronze- 
und der Eisenzeit. Sie besitzen gemeinsame, ihre Lage betreffende Attribute: 
exponierte Lage im Gelände, auf Höhenzügen oder Kuppen, Nähe zum Wasser, 
jedoch nicht zu Wohnplätzen. Die nordischen Brandopferplätze bestehen aus 
der Ballung muldenförmiger Erdgruben mit Holzkohleanreicherung und 
gebrannten Steinen an der Peripherie. Auf der Mehrzahl der Plätze sind die 
Gruben regellos verteilt. Auf den übrigen sind sie zu Reihen geordnet. Die 
größte Ansammlung liegt in Dänemark, bei Rønnige Søgard auf Fünen, wo über 
300 von vermutlich 500 Feuerstellen ausgegraben wurden. Auch die im Jahre 
2002 in Reinach in der Schweiz gefundene Brandgruben könnte auf eine 
derartige Tradition deuten.
.....
Der Brauch stammt aus alten Zeiten und diente dazu, den Winter zu 
vertreiben, zu verbrennen. Man glaubte vermutlich, dass der Schein des 
Feuers eine reinigende Wirkung hätte und die keimende Saat vor bösen 
Geistern schütze und so galten sie auch als Kult zur Sicherung der 
Fruchtbarkeit, des Wachstums und der Ernte, wobei die Asche auf die Felder 
verteilt wurde. Später wurde dieser Brauch von den Christen übernommen.


[http://nl.wikipedia.org/wiki/Paasvuur]
De noordgrens van het gebied waarin dit volksgebruik plaats vindt loopt door 
Denemarken en de zuidgrens door Zwitserland en Oostenrijk. Het oosten van 
Nederland is de westgrens en de oostgrens loopt oostelijk van de Harz.
In Nederland zijn de meeste vuren in Drenthe, Groningen, Overijssel en 
Gelderland. Maar ook in Friesland (met name in de Stellingwerven) en in 
Noord-Brabant komen paasvuren voor.
Het bekendste zijn de Twentse vuren gezien de grote dichtheid van vuren 
(geringe afstand van vuur tot vuur).
Het betreft hier een oud gebruik waarvan verondersteld wordt dat het een 
voorchristelijke oorsprong heeft. In de 17e eeuw werden er vanuit de 
protestantse kerk pogingen gedaan om deze traditie te beëindigen. Aan het 
eind van de 20e eeuw kwam het paasvuur onder druk te staan door strenge 
milieuvoorschriften. In de meest plaatsen resulteerde dit in gemeentelijke 
bepalingen die onder andere voorschrijven dat alleen snoeihout op de 
paasvuurbult gelegd mag worden.

[http://fi.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4%C3%A4si%C3%A4iskokko]
Pääsiäiskokko on pääsiäisenä, yleensä pääsiäislauantaina tai 
lauantain-sunnuntain vastaisena yönä poltettava rovio, jonka tausta on 
pakanallinen. Tapa esiintyy Suomessa lähinnä Pohjanmaalla. Aiemmin 
uskottiin, että juuri tuona päivänä, jolloin Jeesus oli kuolleena, Jumalan 
suojeleva vaikutus oli pienimmillään, ja kokkoja poltettiin noitien ja 
pahojen henkien karkottamiseksi. Pääsiäiskokolla on erityisen suuri rooli 
Saksassa, ja niitä poltetaan myös muun muassa Hollannissa, Tanskassa ja 
osissa Ruotsia, joissa kokkoon liittyvät myös "pahoja henkiä" karkoittavat 
ilotulitteet.

[http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skbrasa]
Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr. Påskbrasor tänds på många ställen 
under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten och i Finland. Om man 
frågar varför man tänder brasor och även skickar upp fyrverkerier, svarar 
troligtvis de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de 
flyger till Blåkulla under påsknatten.
Vad som däremot är säkert är att man på flera av öarna i Göteborgs skärgård 
traditionellt tävlar om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla 
julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från 
varandra.
Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år. Detta kan möjligen ha 
samband med införandet av sommartiden år 1980. Påskaftonen inträffar ofta 
när sommartid råder, och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt 
mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan 
vara miljöaspekten.

==============================END===================================
* Please submit postings to lowlands-l at listserv.linguistlist.org.
* Postings will be displayed unedited in digest form.
* Please display only the relevant parts of quotes in your replies.
* Commands for automated functions (including "signoff lowlands-l") are
  to be sent to listserv at listserv.linguistlist.org or at
  http://linguistlist.org/subscribing/sub-lowlands-l.html.
======================================================================



More information about the LOWLANDS-L mailing list